Det är svårt att själv avgöra om det är hål i tanden som du drabbats av. Det är svårt att både se och känna själv. Det finns dock ett antal symptom som eventuellt tyder på att du drabbats av hål i tänderna. Om du upplever dessa bör du vända dig till en tandläkare för att genomgå en undersökning.

De flesta upplever ilningar i tanden vid exempelvis förtäring av kall dryck. Beroende på var hålet i tanden sitter kan du också se en liten svart prick på emaljen. I vissa fall visar sig hål i tänderna också som vita eller bruna fläckar eller vita sträck. Det kan dock lätt blandas ihop med missfärgningar eller tandsten. Om du upplever värk i tanden kan det vara ett tecken på att kariessjukdomen är så långt gången att du drabbats av inflammation i tandens pulpa.

Om du misstänker att du drabbats av hål i tänderna bör du träffa en tandläkare som undersöker tanden. Det är viktigt att boka en undersökning inom en snar framtid för att problemen inte ska förvärras och bli svårare att åtgärda. Rekommenderat är att boka en akutundersökning, men har du inte varit hos tandläkaren på länge och det finns tid inom de närmsta dagarna kan du även boka en basundersökning. På en akutundersökning fokuserar tandläkaren på den tand som misstänks vara drabbad av hål. Eventuella röntgenbilder tas och tandläkaren kollar så att emaljen är intakt.

Varför hål i tänderna uppstår beror på att nästan all mat och dryck innehåller socker. Bakterierna i munnen smälter sockret som finns kvar efter maten, i och med det frigörs syror. Dessa angriper tanden och är starka nog att fräta på emaljen. Om dessa angrepp sker frekvent hinner inte saliven reparera tandens ytor. Om detta får fortgå bildas till slut hål i tänderna. Andra orsaker till hål i tänderna kan även vara bristande munhygien och muntorrhet.

Först undersöker tandläkaren tänderna och tar röntgenbilder. Innan behandlingen påbörjas får du som patient bedövning, det gör det även lättare för dig att slappna av. Ibland kan det vara svårt att bli helt bedövad. Säg till din tandläkare om det gör ont så att de kan lägga ytterligare bedövning.

För att ta bort all karies måste tandläkaren borra. Tandläkaren tar bort den skadade vävnaden och eventuella gamla lagningar. När tanden är fri från skadad vävnad och karies förbereds tanden för lagningen. Vilket material som används för lagningen varierar och anpassas för att ge bästa resultat åt ditt behov.

Hur lång tid tar det att laga ett hål i tanden?

Hur lång tid en lagning tar varierar, mellan omkring 15 och 60 minuter beroende på omfattning och komplexitet. En väldigt komplicerad lagning kan ta ännu längre tid.

Det är svårt att säga exakt vad en lagning kostar då det som mycket annat inom tandvården är beroende av faktorer som material, tandens placering, hur många ytor som är skadade, tandens storlek och problematikens omfattning.

Det vanligaste materialet som används vid lagningar är komposit. Men även glasjonomer, guld eller porslin kan också användas. De två sista är däremot inte så vanliga.

Komposit

Det material som är mest frekvent använt när det kommer till att laga hål är komposit. Det är ett plastmaterial som ger ett naturtroget resultat. Komposit finns i flera olika nyanser för att så bra som möjligt matcha färgen på dina tänder. När tandläkaren har tagit bort all sjuk vävnad och rengjort tanden appliceras komposit. Med hjälp av ett blått ljus härdas materialet. Efter det putsas fyllningen för att det ska se så naturtroget ut som möjligt.

Glasjonomermaterial

När lagningar av komposit inte passar av olika skäl kan glasjonomer användas. Det liknar komposit men har egenskaper som kan verka positivt för tanden. Exempelvis innehåller glasjonomer fluor som utsöndras över tid. Materialet kan även användas på ställen där inte fyllningar av komposit lämpar sig. Användning av glasjonomermaterial är vanligt vid lagningar av mjölktänder samt för att täcka exempelvis blottade tandhalsar hos vuxna. Som fyllnadsmaterial är glasjonomer inte lika hållbart och därför användas det inte för att laga tuggytan på permanenta tänder.

Amalgam

Fram till 2009 användes amalgam som lagningsmaterial inom tandvården. Numera används inte materialet eftersom det innehåller kvicksilver. Vid användning av amalgam måste tandläkaren avlägsna tandsubstans för att materialet ska få fäste. De mer moderna fyllnadsmaterialen kräver mindre påverkan på frisk tandsubstans vilket också var ett skäl till att amalgam som material har slutat användas. Amalgam är förbjudet att använda i Sverige sedan 2009.

Tillfälliga lagningar

Det kan ibland krävas att man gör en tillfällig lagning, detta sker exempelvis vid akuta besök om möjlighet att lösa problemet på en gång inte finns. En tillfällig lagning används får för att skydda tanden mot irritation och bakterier till dess att tanden kan lagas permanent. När en tand lagas tillfälligt används oftast en blandning av ett pulver och en vätska. Om en tillfällig krona behövs görs den oftast av plast och fästs så att den ska kunna tas bort utan att skada tanden när den färdiga kronan är klar att fästas.

Om tanden utsatts av ett kariesangrepp och skadan blivit så omfattande att den inte längre går att laga finns det andra alternativ och behandlingar. Exempelvis kan tanden ersättas av en krona eller en bro. Det finns olika sorters kronor och broar och alla tas fram med individens behov och förutsättningar i fokus.

Konstgjorda tänder har ofta ett skelett av antingen titan eller en legering av kobolt och krom. Det allra vanligaste är att skelettet sedan täcks av porslin. Det som sedan används för att fästa en krona eller en bro är tandcement. Beroende på vilket material som ska fästas kan olika typer av cement användas. Detta för att tanden ska fästa så bra som möjligt.

Rotfyllning

Om kariesangrepp tagit sig in i pulpan kan en rotfyllning vara nödvändig. Det betyder att tandläkaren måste öppna tanden och rengöra rotkanalerna för att sedan fylla igen dessa. Beroende på hur påverkad tanden är av angreppet kan man sedan ha kvar sin naturliga tand med en yttre lagning eller så kan tanden täckas av en krona.

Det går inte att försäkra sig om att man inte drabbas av hål i tänderna, men det finns några enkla metoder för att minimera att bakterierna skadar dina tänder. Det är mellan måltiderna tänderna återhämtar sig och saliven återställer munnen till sitt rätta pH-värde. Självklart bör du äta när du är hungrig men för tändernas skull bör du försöka att äta cirka fem måltider fördelat på dagen samt undvika sådant som fastnar i tänderna eller innehåller socker då det ökar risken för hål i tänderna.

Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll. Under natten avstannar munnens neutraliseringsprocess och om du inte borstar tänderna kommer alltså det du ätit på kvällen att ligga kvar under natten. Det är också viktigt att hålla rent mellan tänderna och därför bör du använda tandtråd eller tandstickor för mellanrumsrengöring. Vissa patienter kan behöva ta extra tillskott av fluor under dagen, det görs exempelvis genom fluortabletter. Din tandläkare eller tandhygienist berättar för dig om du behöver extra fluortillförsel utöver din tandkräm.

Om du lider av muntorrhet har du högre benägenhet att drabbas av hål i tänderna och därför bör du vara extra noggrann med din munhygien samt besöka tandläkaren mer frekvent för att säkerställa att du inte drabbats av hål i någon tand. Du som lider av muntorrhet kan vara berättigad STB, särskilt tandvårdsbidrag, vilket syftar till att uppmuntra regelbundna besök hos tandvården.

Fluor kan hjälpa mot hål i tänderna

Fluor är ett ämne som kan motverka hål i tänderna. Det gör tandens yta hårdare och mer motståndskraftigt. Det hjälper även saliven att läka lättare hål i tänderna. Fluor har en kariesreducerande effekt och stabiliserar benvävnaden. Fluor finns naturligt i berggrunden och därför innehåller grundvattnet och vår mat en viss mängd fluor. Däremot räcker inte det intaget för att stärka tänderna utan du måste även tillsätta fluor genom att välja en fluortandkräm vid tandborstningen.

Barnets munhälsa sätts i tidig ålder och därför är det viktigt att förebygga hål i tänderna redan från start. Mjölktänder är extra känsliga för kariesbakterier och trots att de så småningom lossnar är det viktigt att hålla dem friska.

Du och ditt barn bör börja borsta tänderna så fort den första tanden vuxit upp. Det är viktigt att få in en rutin tidigt. Det är viktigt att du hjälper ditt barn att borsta tänderna då deras motorik inte är tillräckligt utvecklad förrän vid tolv års ålder. Därefter kan du låta ditt barn borsta själv under uppsikt, för att vänja sig vid att en dag göra det själv. Använd fluortandkräm, det finns milda krämer anpassade till barn. Tandborsten ska vara liten och borsten ska vara mjuk.