När vi äter och dricker bildas det bakterier och syraattacker i munnen som skadar tandens ytskikt, emaljen. Det är salivens uppgift att återställa balansen i munnen men om det blir obalans för ofta så hinner saliven inte med vilket i sin tur kan leda till hål i tänderna. Fluor kan hjälpa saliven och motverka nedbrytningen av tandens ytskikt och hjälpa tanden att återhämta sig. I exempelvis kranvatten och viss mat finns en mindre mängd fluor. Det är dock inte tillräckligt för att skydda tänderna, utan det är viktigt att addera extra fluor varje dag.
Fluor – därför är det viktigt för tänderna
De flesta vet att fluor är bra för tänderna, men har inte lagt något större tanke på hur och varför. Fluor stärker tänderna och minskar risken för karies, då fluoret hjälper till och fördröjer nedbrytningen av emaljen.
Vad är fluor?
Fluor är ett ämne som förekommer i naturen, så som i berggrunden, vatten, jord och växter. Både dricksvatten och livsmedlen vi äter innehåller därför en mindre mängd fluor. Ämnet fluor stabiliserar benvävnaden och har en kariesreducerande effekt. I över 70 år har fluor använts inom tandvården för att förebygga hål i tänderna. Fluoret stärker tanden och hjälper till att göra den mer motståndskraftig mot kariesangrepp. Genom exempelvis tandborstning med fluortandkräm kan fluoret placeras direkt på tandytan och på så sätt skapa en riktad effekt. Sveriges tandläkarförbund står bakom användandet av fluor och det anses i dag vara det bästa vi har för att motverka karies. Om fluor tillförs vid exempelvis tandborstning eller via fluorskölj finns det alltid tillgängligt i munnen. Det kan då bindas till tändernas ytskikt och emaljen blir starkare.
Hur fungerar fluor?
För att få starka tänder behöver både vuxna och barn fluor. För de allra flesta är tandborstning med fluortandkräm två gånger per dag alldeles tillräckligt, men ibland kan även fluorskölj någon gång under dagen adderas.
När man tillför fluor så ser man till att tänderna har möjlighet att bli starkare och på så sätt motverka kariesangrepp. För att få rätt effekt ska mängden fluor anpassas efter ålder och behov. Fluorets effekt är lokal och inte speciellt långvarig, därför är det viktigt att tillföra fluor regelbundet. Vuxna ska därför borsta tänderna två gånger per dag med en fluortandkräm, barn upp till sex år bör istället använda en barntandkräm med lägre fluorhalt. Att skölja munnen med fluor är ett bra komplement till tandborstningen. Barn under sex år bör dock undvika fluorskölj då de kan råka svälja lösningen istället för att spotta ut den.
När du borstar tänderna är det viktigt att se till att alla tänderna borstas och att inte skölja munnen med vatten efter tandborstningen för att behålla fluoret på tändernas yta. Det är även viktigt att tänka på att inte äta på minst en timme efter tandbortsningen för att få bästa möjliga effekt av fluoret.
En annan faktor som är viktig för att upprätthålla en god munhälsa är regelbundna besök hos tandläkaren. Ring oss på 010 - 188 00 00 eller boka din tid via vår onlinebokning.
Vad är det som inte är bra med fluor?
Fluor fungerar precis som andra kemiska ämnen. Det är bra för oss i rekommenderad mängd men kan vara giftigt i för stora doser. Viktigt att tänka på är att fluoret först blir giftigt om det sväljs ned, vilket varken fluorskölj eller tandkräm ska göras. När små barn borstar tänderna finns det risk att tandkräm sväljs ned. Det kan då vara bra att veta att det är mer eller mindre omöjligt att få i sig så pass stora mängder fluor att det blir farligt enbart via tandkräm. Däremot ska man självklart eftersträva att inte svälja ned fluor. Om du placerar en tandkrämsklick som är lika stor som barnets lillfingernagel på tandborsten finns det ingen risk att barnen överdoserar fluor även om det sväljs ned och inte spottas ut.
Om man regelbundet får i sig för stora mängder fluor finns det risk för att emaljen tar skada och blir missfärgad. Dessa missfärgningar visar sig som vita fläckar eller stråk på tandens yta. Om skadan blir större och allvarligare kan tänderna missfärgas mer och få en ojämnyta, detta kallas emaljfluoros och är i sin allvarligare form väldigt ovanligt i Sverige.